mimmie larsson

Ooooh, idag händer det! Idag börjar barndansen! Pirrigt värre, har suttit och organiserat musik hela morgonen (jag glömde ställa tillbaka klockan så jag gick upp halv 7). Så snart åker jag till lokalen för att köra igång den första barnklassen :)))))) 

.. när man bara måste krusa hela sitt hår? Jag har den känslan nu.

Lovet är nu igång, och jag är som vanligt fullt uppbokad. Jag som skulle ta det lugnt.

Imorgon åker jag till Gävle för att handla lite med Jonathan, sedan ska jag stå på torget med Olivia och ha loppis för att tjäna pengar till klassen. Sedan hem igen för att planera och koreografera till söndagen - för då börjar barndansen! Det ska bli jätte kul att sätta igång igen, men jösses vad jag är slutkörd. På söndadkväll ska jag också ta en liten tur runt mitt kvarter och hämta upp pantburkar. Så.. det är min helg..

Min vision är att Ockelbo ska bli fylld av dansade människor och nybakta muffins. Men det krävs lite arbete, vi är inte där riktigt än - men vi är på god väg!

12 barn har anmält sig till barndans, så nu på söndag kör jag igång med dans på östbyskola. Tycker det är lite kul att det är där jag ska hålla i danskurserna, eftersom att det var där jag själv började dansa.

Nu köööööör vi!

Min lata sida vinner jämt nu för tiden. Jag har prov på fredag, men ändå så fortsätter jag att skjuta upp pluggandet. Men vad ska man göra när desperate housewives går på tv:n och en påse ostbågar ligger bredvid mig?

Känner att jag skulle behöva gå ner och gymma lite, spela hulken framför spegeln. Nej men seriöst, tränar mest armar och rygg för poledancen (jag har typ jämt tränat ben förr genom dansen, men aldrig armar) men nu känner jag att jag borde börja träna lite ben också.

Det bästa med att gymma (förutom kakorna efter träningen), är nog stretchingen efter. Det är så skönt att få sträcka ut sig. Synd bara att det är så kallt nu att jag måste träna med halsduk och vantar. Haha.  

Visste ni att det finns en låt som heter Peanut Butter Man? <3

Jag mår så sjukt illa. Men jag har inte magsjuka (även då känslan är lika), jag kan äta, men jag kan knappt gå utan att allt snurrar runt, min mage bubblar upp och ner. Vad är jag? Typ, en magsjukling som vill och kan äta.. Vad jag än är, så gillar jag det inte. Blev tvungen att gå ner vid halv 3 på natten och dricka samarin som en galning och sedan stirra in i en vägg för jag kunde inte lägga mig ner.

Jonathan är här nu, han ligger och sover bredvid mig i soffan, sötplutten. Jag hoppas jag blir bättre, för vi ska till far min i skogen och fika.

 

Nu sitter jag här, i soffan i vardasrummet. Här vaknade jag också för den delen. Jag är ledig (så ledig en humanist kan bli vill säga) men ändå läser jag inte. Min läslust är som bortblåst. Ändå ligger dom där i bakhuvudet, jag kan nästan höra Melissa Marr viska åt mig att låna uppföljaren av Mer än ögat ser. Jag vill att jag ska vilja läsa. Jag vill att jag ska vilja plugga naturkunskap.

Trots min ovilja att läsa så läser jag faktiskt en bok i skolan, In the skin of a lion heter den. Den är hittills helt okej, tänkte inte så mycket på den, det var liksom bara en bok. Men efter att ha fått några frågor av min lärare till boken så börjar jag förstå hur mycket mening boken gömmer.

Idag blev jag lite deprimerad, jag hade nämligen glömt bort att vi har naturkunskapsprov nästa vecka. Naturkunskap är inget som kommer naturligt för mig då jag knappt kan säga att jag någonsin innan gymnasiet hade en seriös no- lektion. Så nej, en atoms uppbyggnad är inte lika enkelt som t.ex. ett muffinsrecept. Det är galet mycket svårare. 


Så nu när spanska provet är över, religionen nästan snart är klart och när filosofin blir klar imorgon så får jag ändå inte vila. Hade jag kommit på det här tidigare så hade jag börjat plugga NK för minst två veckor sedan, nu har jag knappt två veckor på mig. 


Men, då är det ju sån tur att jag bakade äppelmuffins och fryste in förr. Så när dessa situatuiner kommer så är jag ändå beredd. 

 

Jag känner att jag har varit lite dålig på att skriva här, så tänkte uppdatera lite.

I torsdags åkte jag och en vän från min klass iväg till Karlstad för en träff med alla spetsutbildningar. Det var både upp och ner, men i slutändan var det faktiskt riktigt bra.

För inte så länge sedan var jag och min klass på teater, vi tittade på Shakespears ”Kung Lear”. Jag ska erkänna att trots mitt intresse för teater och skönlitteratur så är det inte många verk jag kan som William har skrivit. Men innan teatern så fick vi lära oss lite om teatern, det är en tragedi då en kung ska dela upp sitt rike till sina tre döttrar. Men det blir bara elände och som i de flesta tragedier så dör de flesta i slutet. Shit vilken hemsk teater tänker ni kanske, men den här var faktiskt inte så hemsk. Det var tre personer som gjorde hela teatern, och dom hade gjort om tragedin till en komedi. Alla dog fortfarande, men dom skojade till allt. Dom blev till exempel landsförvisad till Hofors.. haha. 

Dom improviserade väldigt mycket, ibland nästan för mycket – det syntes i andra akten. Första akten var extremt rolig och jag skrattade så ofantligt mycket. Ibland kunde jag skratta fast jag inte fattade skämtet – för alla andra skrattade. Det smittade liksom av sig :)

Sen blev det en liten paus och då kom tröttheten över mig. Så när jag satte mig ner igen så ömmade rumpan och huvudet var så trött så jag kunde lika gärna ha lutat mig tillbaka och tagit en liten tupplur. Kanske var det mitt trötta humör som gjorde andra akten så seg, men det var liksom inte roligt längre. Folk skrattade fortfarande, men jag ville bara ställa mig upp och säga ”sluta improvisera och håll er till manus så vi får åka hem!”. Lite som när man är på ett möte och är supertrött och folk fortsätter att prata om saker som man inte behöver prata om.

En sak jag verkligen störde mig på var hur mycket skådespelarna drev med publiken. Det kan vara roligt första gången, men 10:de gången? Nej. Till exempel så ”pratade” dom med en gammal gumma och två barn väldigt ofta, och ibland blev skämten så grova så att om man var en känslig person så skulle man ha tagit illa upp. Jag vet att om skådespelarna hade pratat med mig så som dom hade pratat med tanten så hade jag känt mig lite ledsen och faktiskt lite förolämpad. Och grejen är den att dom visste ju faktiskt inte vem personen i publiken var, så då vet dom ju heller inte när dom gick över gränsen…

Ändå uppskattar jag nog deras sätt att visa en ny synvinkel på William shakespears verk, borde verkligen läsa/se mer utav honom.  




hahahahahahahaha gud vad långt det här blev! Ni som läste det här borde få en muffin.

Jag var helt inställd på att jag tillsammans med en kompis från klassen skulle åka till Karlstad på fredag, men tydligen är det på torsdag! Det är skapar kaos i min planering, det blir att jag får plugga på tåget helt enkelt.. Det kommer ju gå... bra. Måste också skjuta upp min tandläkartid för typ tredje gången..

Känner hur stressen kryper runt min nacke

Vill verkligen inte idag. Vill krypa tillbaka ner i sängen och önska att jag redan har tagit studenten.

Jag kände mig som Elizabeth Bennet från filmen Pride and prejudice imorse när jag gick till kyrkan. Jag hade en lång kjol som snävde in mina ben i varje steg jag tog, solen hade precis kommit upp och lyste genom trädkronorna. Lite dimma var det också. Jätte mysigt :)

Men varför var jag i kyrkan? Jo, jag håller ju på med min lilla dokumentär. Så jag hade ett möte med pastorn som hade en helskön dialekt. Sedan stannade jag på nattvardsgudtjänsten och filmade lite, så snart ska jag få klistra och klippa :)
 

Nu har jag varit ut hos grannarna och lämnat små lappar i deras postlådor - pant-time! Det var ett tag sedan vi gjorde det här nu, så det är dax att köra igen. Vi annonserade att vi ska till Egypten men att vi behöver hjälp, därför bad vi dom att ställa ut sin pant den 30 oktober, så hämtar jag upp det då. Hoppas det går bra, sist fick jag nästan ihop 1000 kr, håller tummarna!

just nu käkar jag en banan, gör mig iordning för att träffa ytterligare en ung kristen människa för en intervju. Det börjar gå frammåt!

Tyvärr fick jag avhopp från en person som jag tror skulle ha "gjort" hela dokumentären, som tur var så hittade jag snabbt en ersättare som verkligen har en egen livsåskådning - vi får se hur det här går!

Ni vet hur man brukar säga att den nya musiken aldrig kommer att slå den gamla musiken, som The Beatles? Jag tror det är lite så med litteraturen också.

Antikens litteratur (skriftliga som muntliga berättelser) har alltid ett sådant djup i sig, det är berättelser man kan sitta och läsa flera gånger om och alltid hitta en ny mening. Vad har vi nu då? Katarina Von Bredow – sex är allt ungdomar tänker på. Måste jag ens jämföra dom?

Vad jag gillar med antikens ”djuphet” är nog att den är djup på så många olika sätt.

”du älskar mig, Myrrine? Kom och ligg med mig!” Citatet är taget från Lysistrate skriven av Aristofanes, han skriver om att kvinnorna i Athen har fått nog av kriget och genom sexstrejk ska dom få männen att sluta kriga. Det här är ju så kul! Han påminner lite om Jane Austen som lyckas förolämpa människorna i sina berättelser, men på ett sätt som gör att man kan skratta åt sig själv. Han dumförklara egentligen kvinnorna lite, men det är ändå så ofantligt roligt så jag kan inte ta illa upp.

” Ingen är här och försöker med list och våld slå ihjäl mig!”

Det här citatet är taget ur Odysséen skriven av Homeros där Odysseus och hans män hamnar i den enögda kyklopens grotta. Odysseus lurar kyklopen att han heter ”Ingen”, så när Odysseus och hans män attackerar kyklopen och han ropar på hjälp, så säger kyklopen att ”ingen är här”, det är min humor! Det här är till skillnad från Lysistrate mer fantasy, men ändå så himla djup. Hela Odysseus resa kan tolkas olika, det finns så många olika händelser som kan vara metaforer och andra tolkningssaker. Jag har i alla fall väldigt svårt att hitta
berättelser som dom här i dagens bokhandel..  

 

Jag tror jag var 13 år när jag läste klassikern "De tre musketörerna" första gången, självklart blev jag kär i den. Första gången jag såg den på film var genom filmen "Mannen med Järnmasken" (se den!!!!), och nu syns den på vita duken, i 3D.

Klart jag måste se den, men jag gillar faktiskt inte 3D.. Och ser den nog hellst hemma i soffan med en kopp te i handen när regnet öser ner utanför. Så jag håller nog min iver och väntar in dvdn:)  

Egentligen tänkte jag gå ner och gymma, pumpa muskler, bli grön och slita sönder mina kläder som den hulk jag är. Istället lägger jag mig i soffan med min systers chipspåse och grinar över min ogjorda labbrapport.

Hejsan, igår kom Karl för att dansa lite med mig på poleandfitnesstudio. Så då fick han prova på lite pole :D Jag och Elin dansade också lite så det blev lite "show". Hinner inte skriva så mycket mer nu, ska packa i allt för träning och skola, skriva ner alla mina intervjufrågor - idag blir det den första intervjun för min dokumentär som jag gör på religionen. Mah.