Vad löjlig jag är



Jag har aldrig sett mig själv som den typiska tjejen som fnittrar åt allt, tänker tjejiga tankar om killar, bryr mig mer om kläder och skor än det inre, ni förstår nog. Ändå finner jag mig sittandes här och tänka sånna löjliga tankar att jag blir rädd för mig själv.

Vad hände med "strunta i utseendet, se det inre"?. Skärpning Mimmi, du har inte tid med att vara löjlig nu. Du måste plugga. Men ändå är det otroligt hur självförtroendet kan vackla så mycket, och hur en person kan få en att tänka så löjligt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0